fredag 14 september 2012

Inlåst

Gick hem mitt i en föreläsning i går eftermiddag, kände mig bara risigare och risigare. Så nä, jag slapp inte förkylningen som går. Låg i soffan och frös resten av dagen. Näsan rinner så idag har jag laddat med snytpapper. Det ääär ju så tråkigt att vara hemma och sjuk. Ska sticka några varv på mina lovikkavantar i alla fall. Fortfarande bullrar det i huset så jättelugnt är det inte, men jag tror och hoppas att de ger sig fort idag, det är ju fredag.

Blev inlåst i min lägenhet igår... Ja, "inlåst och inlåst".
På eftermiddagen när jag låg i soffan började tanken om att gå på toa, någon jättepanik var det inte så det blev att jag låg kvar. Toan är ju trots allt en trappa upp och så ska man hoppa över verktyg och hantverkare som ligger i hallen ;)
När jag väl bestämde mig hade jag sett att hantverkarna hade gått hem. Så jag tog mina nycklar, handduk och tvål för att knalla iväg. Men, hm, det går ju inte att få upp dörren. Va f***n! Men shit då, de har låst in mig, dörren har ju gått att öppna tidigare! Lite komiskt var det på sätt och vis, tänk att bli inlåst i sin egen lägenhet. Hmmm, hittade lappen med telefonnumret till platschefen som turligt nog svarade. Annars kan man ju tänka sig att de låter svararen gå på när arbetsdagen är slut. Hans kollega som satt bredvid i bilen ringde nästa person som turligt nog var kvar i huset.

Orsaken till att jag inte kunde öppna var att det låg kakelrester mellan dörr och tröskel som gjorde att jag inte kunde vrida om vredet inifrån. K som öppnade dörren tyckte att det var konstigt trögt innan vi såg vad som var orsaken. Gött att det var så enkelt fixat!

Nu har tre veckor av fem gått och den femte veckan (efter fem veckor kanske jag ska ha i tanken) är det sagt att jag ska få tillgång till mitt badrum, hoppas hoppas verkligen det. Ser fram emot lite lugn, ro och ordning i mitt hem!
Kul att se förloppet.
I morse sa kaklaren att han snart skulle vara färdig :)
Nä nu ska jag gå på toa ;)

1 kommentar:

Renée sa...

Min flicka började snora igår så jag bara väntar på min tur...