Pluttar

Igår gick jag och E en sväng i Slottsskogen. Vi skulle titta på mamma Vildas och pappa Mooses några dagar gamla pluttar (älgkalvar). På vägen dit mötte vi en annan stackars plutt.

Den här herrn hade flugit ut från sitt hägn och hittat en lika vacker blå rival i bilen, ser ni hans egna reflektion i lacken? Det är parningstider nu och han försökte konkurrera ut sin rival så klart. Stackars plutt hade nog jobbat en stund för runt om bilen syntes spår efter hans attacker, skrapmärken och blod. Han var blodig om tassarna (nä förresten, de kallas ju fötter, men det är ändå lite lustigt för mellanfotsbenet kallas faktiskt för tars,nästan tass ju). Ja ja, jag som novis tyckte det såg ut som att ena sporren på tarsen var bruten/blodig. Men vad vet jag. Lite blod hade också smetats in i fjäderdräkten. Vi lyckades i alla fall få påfågeln att gå ifrån bilen och försökte också få tag i parkens djurvårdare. Herrn lade sig att vänta tills vårdaren kom och vi promenerade sedan vidare.

Till de här pluttarna

Med sina långa rangliga ben försökte de sig på att hoppa och skutta lite och det var knepigt att komma åt att smaka på gräset. Tillslut kom ena kalven på att han kunde ställa sig på knä och mumsade glatt.

Så här gott avslutade vi kvällen.